JEJMS

 

Nobelpriset. Det tycker jag att Kjell Höglund är värd för den brillians som enligt mig finns i Genesarets Sjö. Vi dricker lite portvin (vem gillar portvin liksom? egentligen?) och tuggar kex (ingen äter kexen, alla bara går runt och tuggar dom!). Så tok-ytligt, i någon form av gemenskap, fast ändå inte. Jag blir lugn av melodin, av Höglunds nasala och släpande sång. Berörs på alla möjliga plan av texten. Dämpad och uppmuntrad. Flummigt samtidigt som det kan vara det djupaste och mest insiktsfulla jag någonsin hört.

 

Valde den raden för jag tror det är den enda jag aldrig citerat någonstans. Nu är även den beundrad.

 

 

Sitter uppe hos Ruska på studiedag. Engelska 6 vs Juridisk översiktskurs. Önskar vi kunde byta. Jag tycker hennes Engelska verkar lätt, R tycker att min JÖK verkar intressant. Kattskrällen lever loppan. Åkte ut med svansen före. Råkade nämna att jag såg örnen igår. Den omtalade örnen som cirkulerat över Näs centrala delar den senaste tiden. R fick lite panik angående katternas hjälplöshet ifall han blir lite sugen på helgrillad katt. Hon googlar exakt i detta nu "stor jävla örn" i ren desperation. Näs, 20 februari, 2013. Good times, good times..

Jag mår lite illa, lite hela tiden. Inget ont mot Uggla men av någon orsak så mår jag lite illa när jag hör "Jag mår illa" med Magnus Uggla. Det känns lite som om jag har den låten i huvudet hela tiden. Det känns som om jag sålt smöret och tappat pengarna. Det känns som jag skrapat en nitlott, lagt den i byrålådan i tron att det var vinst för att sedan plocka fram den och se sanningen i vitögat. Whats in it for me? Inte mycket känns det som. Det känns som om jag sålt min själ. Det känns som om jag förlorade min plats på prispallen bara för att någon knuffade ner mig. Ingen såg det så alla tror att jag är någon sinnesjuk person som försöker klättra upp på pallen och sno medaljen från någon stackars sate. Men jag blev knuffad. Det känns som om jag gått mot enkelriktat genom land och rike och upptäckt det nu. Efter ett ihärdigt trampande och intalande att så länge jag rör mig framåt kan det inte bli fel. Och NU säger dom att jag gått fel håll! Hur blev det så? Vad gör jag nu? Vad gör jag här? Illamåendet är väl åksjuka efter den oändliga resan i fel rikting.

 

Jag tror att jag måste förlåta. Förlåta den som gjort och gör mig mest ont. Mig själv.

För allt du hatar hos dig själv - förlåt dig själv.

För allt du skäms över.

För allt du är stolt över.

För allt du vill dölja.

För allt du vill visa upp.

För allt som inte blev som det skulle.

För allt du är.

Förlåt dig själv.

 

Trött i kropp och själ. Ambivalensen är på topp. Glad och ledsen. Pigg och trött. Märklig. Missnöjd. Det kunde varit värre. Det har varit värre. Vill veta vad som väntar. Kommer det bli värre? End it now i sådana fall. Kommer det blir bättre, bättre än nånsin? Make it start i sådana fall. Kommer det vara oföränderligt? Åh fifan, skjut mig nu i sådana fall.

 

"Man får ta hjälp när det är dåligt. Det blir ändå bättre.... OM det blir bättre". Visdomsord från en mors mor.

Sjukt, så himla sjukt. Neee-eej! Himla har ju inte häften av den genomslagskraft som ett jävla har. Det är ju helt klart ett faktum. Men jag tycker att det blir väldigt mycket jävla från mig. Blir lite ensidigt rent ut sagt så tog ett aktivt beslut och valde nu himla istället. Det som är sjukt. Att lagboken är en galet, i alla fall för det ovana ögat, ostrukturerad bok. Får det lov att gå till på detta viset? Är det okej att det mer eller mindre krävs en 15 h-poängskurs för att man överhuvudtaget ska kunna bläddra lite i en bok? Ägnande runt 20 minuter för att hitta AvtL paragraf 3!! Vet ni var den låg? Inte under AvtL för det finns inte. Nej nej nej. Den ligger under HB (som för övrigt står för handelsbalken) under avtalslagar. Det är ju logiskt när man hittat det. Men inte när man letar, det ska jag be att få tala om!