JEJMS

Jag mår lite illa, lite hela tiden. Inget ont mot Uggla men av någon orsak så mår jag lite illa när jag hör "Jag mår illa" med Magnus Uggla. Det känns lite som om jag har den låten i huvudet hela tiden. Det känns som om jag sålt smöret och tappat pengarna. Det känns som jag skrapat en nitlott, lagt den i byrålådan i tron att det var vinst för att sedan plocka fram den och se sanningen i vitögat. Whats in it for me? Inte mycket känns det som. Det känns som om jag sålt min själ. Det känns som om jag förlorade min plats på prispallen bara för att någon knuffade ner mig. Ingen såg det så alla tror att jag är någon sinnesjuk person som försöker klättra upp på pallen och sno medaljen från någon stackars sate. Men jag blev knuffad. Det känns som om jag gått mot enkelriktat genom land och rike och upptäckt det nu. Efter ett ihärdigt trampande och intalande att så länge jag rör mig framåt kan det inte bli fel. Och NU säger dom att jag gått fel håll! Hur blev det så? Vad gör jag nu? Vad gör jag här? Illamåendet är väl åksjuka efter den oändliga resan i fel rikting.

 

Jag tror att jag måste förlåta. Förlåta den som gjort och gör mig mest ont. Mig själv.

För allt du hatar hos dig själv - förlåt dig själv.

För allt du skäms över.

För allt du är stolt över.

För allt du vill dölja.

För allt du vill visa upp.

För allt som inte blev som det skulle.

För allt du är.

Förlåt dig själv.