Förra veckan var jag ett nervöst vrak i klorna på diverse opponenter, examinatorer och professorer. Den här veckan är jag en utbildad (typ) kvinna anställd på ett mycket trivsamt jobb (oftast). Det är nog det här som är nästa fas i mitt liv. En sån där före-efter-grej. Innan jag utbildade mig, innan jag tog examen. Innan jag på riktigt kunde se ett jobb som något annat än en sysselsättning krävd för ett liv överhuvudtaget. Innan jag kunde se mitt jobb som ett steg i min karriär. På måndag går jag av och tar tag i de sista studentdagarna. Hur sjukt liksom?!