UVI tredje gången inom loppet av två veckor, living the dream!! Fick en ny variant av antibiotika på mitt senaste recept för att undvika resistans, de verkar dock inte fungera på samma sätt som mina gamla så tror att det senaste UVI-regnet beror på att jag slutat kuren för tidigt. Så tredje gången gilt ska jag fortsätta extra länge för att vara på den säkra sidan så att säga..
Läser om kroppens sensorer och hjärnans tekniker för vidare perception. Himla intressant men får lite panik när inte min hjärna agerar efter normen. Boken är fylld av diverse ambivalenta bilder som föreställer två olika bilder beroende på hjärnans perception. Oftast kan man se båda varianter åtminstone efter att man läst efter vad mer som kan finnas. Men en bild var extra knepig. Den föreställer en ung dam OCH en gammal tant och jag kunde bara se damen. Läste att de flesta såg tanten först och efter en stund såg damen men jag kunde inte hitta tant-jäveln rent ut sagt! Fruktansvärt frusterande. Hittade henne för en stund sedan (efter att ha "letat" i två dar!). Sjukt luddigt. Tappar bort henne hela tiden. Är jag ointelleigent och trögtänkt eller? Måste utsätta min omgivning för bilden och sedan dra en statistisk slutsats helt enkelt...
Palla tystnad. Nä det gör jag inte så har alltid radio i bakgrunden när jag läser men under nyheterna blev jag en aningens störd i mitt läsande. "Trosor och kalsonger orsakde problematik under omhändertagandet av latriner under sommarens peace and love-festival". Tydligen har folk slängt sina "underbyxor" i latrintunnan när de suttit på skithus. Hu, stackars jävlar..
Jahapp på't igen såattsäga..! Min studiemetod förblir densamma, två timmar in på dagen tittar jag ut genom fönstret och tänker för mig själv att jag ska ta ögonen från boken och fundera på vad jag läst. Reflektera för att öka min förståelse. Sen tänker man på annat och helt plötsligt har man tagit en paus framför tvn eller så var man akut tvungen att plocka ur diskmaskinen. Oslagbar studieteknik helt enkelt!!
Haha, orsaken till att jag har ett tiotal "missade" samtal i veckan från mystiska nummer är detta. Jag är en sån person som ignorerar samtal som kommer från telefonförsäljare eller marknadsundersökningar. De senaste dagarna har det dock ringt helt frenetiskt på den rackarns luren. Så jag bestämde mig för att svara på ett samtal. Jag skulle vara kort och på gränsen till otrevlig och bara säga nej tack.
Och så börjar det. Ditt nummer slutar på 88 eller hur? Ja. Då stämmer det att du har gått vidare i en lottdragning som pågår i 20 dagar du har chans till vinst alla dagar. Bla bla bla. Rösten i mitt huvud: "tänk om du vinner, spelar man inte kan man inte vinna, tänk om..!". Jahapp, en kommer troligtvis svära över detta om ett par veckor när jag inte vunnit ett korvöre och sitter i telefonkö för att avsluta skiten.
Nu är du fasen här!! Regnet fullkomligt öööööser ner, jag har serverat mig själv en kopp K, tänt ljus och tinat en bulle från frysen. Mys mä mig själv. Svävar fortfarnde på moln efter månadens händelse igår. Säsongspremiären av Svenska Hollywoodfruar. Maria Montazami gör mig lycklig. Många skrattar åt mig, och tror att jag skämtar angående mitt absoluta favoritprogram, men jag menar allvar. Och det bästa av allt! Den här säsongen har Maria fått en bästis, Mindy, och Mindy är lika underbar som Maria, alltså lycka gånger TVÅ!! OMG!
Annars går bilen bra... Jobbet känns apmycket bättre efter det stora reformbytet för några veckor sen. Jag har blivit tillfrågad att vara med och rekrytera en ny, vilket är kewl. Ska sätta mina nyförvärvda kunskaper på prov, det e najjs. I övrigt har jag varit väldigt diplomatisk, känns som om jag kommit till nästa steg i att åldras. Ett sånt där steg som man ser tillbaka på och minns hur man rent mentalt ditsanserade sig från vissa människor med ursäkten att personen är så ung. Aaaru, för varje grå hårtstrå jag rycker blir jag lite visare..!
Inte i den bemärkelsen att man dör, utan att man lever en liten skvätt över sina tillgångar. Jag gör det, litegranna... En vecka kvar till löning, sen efter ungefär en vecka till kommer ju studiestödet oxå. Och det ligger ju ingen campusvecka inplanerad där så inga utgifter på nån tripp till Härnösand. Vilket betyder att man kan slänga ut en lax på en höstjacka, trots att man kommer behöva en ny vinterjacka i år oxå.. Höhöh. Egentligen inte. Inte jag, jag gör inte så. Men nu gjorde jag det. Och om den inte är helt sjukt j*vla fin och sitter som en smäck så åker den tillbaka igen. BASTA.
När jag blir stor.. då ska jag ha ett trivsamt hus, inte för stort och inte för litet. Känner jag mig själv och min sambo kommer det inte att vara intetsägande men inte heller någon uppenbar stil över det. Det är vi inte tillräckligt insatta för att reda ut med en vanlig arbetarinkomst, bara det är trivsamt och HEM för oss. Trädgården ska vara relativt stor, ganska mycket öppet med bara gräsmatta så Mio-fisen kan springa tills hon storknar. När jag blir stor...
Sörplade just i mig en kopp K, mitt på gräsmattan på Lingsarve 1:18. En kaffestund är värdefull för mig. Många gånger när jag är själv. Sommarn i egenskap av den gotländska värmeböljan håller sig ganska frånvarande i år med, lixom i fjol. Men idag, just nu sken solen när jag satt där med mitt kaffe. Jag gillart. Men den där rotlösheten som jag faktiskt har på sommarn är så dryg! Att jag inte pallar att vara i mitt hem, på irisdalsgatan. Man blir så avslappnad och lugn när man kommer ut till sudret på vårkanten men efter ett par veckor känns det tröttsamt att "snylta" på päronen. Att jag och Joel har två hem, eller tre, fast ändå inget alls. Då tänker jag på hösten. Tända ljus och te-mys. Mörkret. Musikhjälpen. Åh jag älskar musikhjälpen, men som distansstudent toppade den alla listor hos mig. Oavsett klocklag fanns det sällskapliga röster, mitt i alla termer och begrepp.
Ja men visst njuter jag av sommaren nu, det gör jag. Att lördagen kan spenderas i en sjöbod med ost, kex och läsk, medan tisdagen, onsdagen eller någon annan vanlig veckodag innebär fäääst. Att en oplanerad dag kan sluta i så mycket aktiviteter och påhitt att förmiddagen känns som igår. Att uteblivna sömntimmar inte känns särskilt betyngande. Ja det är njutsamt, men nån ångest inför hösten som närmar sig det har jag dock ALDRIG.
66 år senare uppdaterar jag jejms.blogg.se. Sommaren är trots allt sommaren, antingen har man inte tid att sitta vid datorn eller så vill man helt enkelt inte. Min stigande dator-tids-kurva det senaste året beror rett å slett (uppmärksamma det norska uttalet i form av schee-ljud; rett å schleeett) på att jag är distansstuderande och därför förväntas tillbringa 40 timmar i veckan framför datorn. Nu har jag "sommarlov" och även datorn tilldelas då ett "sommarlov".
Katten dog. För första gången under mitt liv som mer eller mindre bosatt på lingsarve 1:18 har en katt blivit överkörd, och berövats från oss i det här jordelivet. Det va ingee kul. Jag minns MIN katt Tussen. Tussen var missanpassad. Tycktes hata livet lixom. En riktig anarkist-katt faktiskt. Hon fräste, spytte, rev och bet alla levande ting som kom inom en 10-meters-radie. Alla utom mig. She löööved me! När Tussen dog kändes det inte så farligt, hon var gammal och gaggig och fick en liten stpruta i tassen av veterinären. Men Ozzy (läs Kattulf) var ung och frisk och en fruktansvärt skön liten prick. Jag saknar pricken, och då är jag inte ens en "kattmännsika".
Exakt här hade jag tänkt radda upp någon form av punktlista. Tankar som många gånger för mig till datorn, leder fingrarna över tangentbordet för att knappa in på bloggen. Istället valde jag att andas, tänka efter en gång till och formulera mig såhär istället:
De senaste dagarna är jag himla frustrerad på mig själv. Jag går runt och STÖR mig på grejer. Sitter och tittar ut i intet och kommer på olika egenskaper och situationer som STÖR mig. Saker som jag för mitt liv inte vill stå för. Inte för att skryta men jag är relativt intelligent och inser att jag säkerligen visst besitter en del av dessa egenskaper som STÖR mig. Så vad är grejen? Skriv en bok, lixom!
Tanken var att loda runt på Näs hela kvällen för att rulla till stan och worket på morgonen idag. MMmm, tjii fick jag. Urinvägs-fucking-infektion för första gången på typ ett år! Att det var så himla längesen bidrog med att jag för länge sen slutade släpa på mina selexid var jag än går. Rafsade runt i varenda gammal jackficka, skål och avdankad handväska utan succé. Efter att ha halsat litervis med citronvatten och apelsinjuice, ett par värktabletter och ett flertal krampaktiga försök att hålla vätskan i blåsan fick jag kasta in handduken. När jag fick slita av mig brallorna och kissa i papperskorgen insåg man att hoppet var ute. Även om det inte kom många droppar är det faktiskt en aning förnedrande att sitta hukad över en hink för att man inte hann till toan! The botten is nådd. Med en molande värk i nedre regionerna fick jag rulla till stan. Den där känslan som man nästan bara får när man dricker, att man är så kissnödig så det gör ont! Benen skakade av kroppens ansträngningar att hålla emot, kölden och gåshuden var ett faktum. V70n gick i 180 som ett fartstreck hela kustis (NOT, hastigheterna hölls lungt och beskedligt, tunga gruppen är ju nere!!). Hemma på Irisdalsgatan 6 rafsade jag fram mitt sista ark Selexid och kröp ner i sängen med en film. Vaknade ett par gånger och kastade mig på dass, men idag är situationen under kontroll och en annan har jobbat långpanna. Tack du heliga Bäver för gåvan kallad SELEXID.
Ska hur som helst få ett nytt recept i juli, då svär jag på min heder att pillren petas ut både till höger och vänster. Tips från coachen: Att tranbärsjuice och citron skulle hjälpa är en skröna, även att kissa efter sex, samt att hålla underlivet varmt gör varken från eller till. Informationen är hämtad från sjukvårdsupplysningen. Tack för mig.
Nu har dammsugarn gått på högvarv i en och en halv timme ungefär. Jag har dammsugit, alltså verkligen dammsugit. Så till den milda grad att varenda kudde i soffan har fallit offer för munstycket. Varenda golvplacerad pryl har lyfts på, jag har krälat runt på knä i varenda rum för att komma åt. När till och med jag äcklas av allt hundhår då är det illa. Inte för att jag är smutsigare än Joel, neeeheej du, jag är i behov av ordning, reda och struktur. Men dom där hundhåren brukar inte äckla mig. Jag tycker mig liksom, väldigt filosofiskt, att hon ger så mycket mer kärlek än vad de där håren kan orsaka äckel. Hennes ögon, tillgivenhet och sprudlande glädje så fort man tittar på henne väger ju upp. Men nu har det gått för långt. Sist jag dammsög (igår!!) tog det nästen en timme innan jag såg den där fasansfulla skuggan av ett hårbollsvirvel i ögonvrån. Hur är det möjligt??! Min slutsats är att ett antal hårbollar snirklat in sig på nåt ypperligt gömställe när jag var framme med den lilla gröna. Därav min systematiska noggrannhet idag. 18.06, nedräkningen har börjat!
Nu grönskar det i dalens famn Nu doftar äng och lid Kom med, kom med på vandringsfärd I vårens glada tid Var dag är som en gyllne skål Till bredden fylld med vin Så drick min vän, drick sol och doft Ty dagen den är din
Oooo JA! Sommarlov var det ja! Respondentskapet är inlämnat och uppsatsen ska bara kastas på lådan så tekniskt sett har jag sommarlov. Stack iväg på ett "snabbt ärende" i eftermiddags, tjii fick jag. Fet bilkö i hela stan, vecka 22! USCH! Efter ungerfär tre gånger så lång tid som beräknat kom jag iaf hem utan en köksradio och med picknickfille istället. Fick radion av görlsen när jag fyllde år men fick en liiiiite större och liiiiite bättre av Joelbitar så lämnade tillbaka görlsens idag. Så ifall ni undrar vad jag fick av er så blev det en sockerportionerare och en picknickfille istället.
Nästa vecka kommer jag för första gången sen slutet av augusti 2011 inte behöva ägna en ynka tanke åt plugget så jag ska roa mig med att jobba och städa upp i hemmet. Jons rum är fortfarande ett bombnedslag sen stambytet så tänkte reda ut det. Men framförallt ska jag sola om vädret tillåter, införskaffa skönlitteratur. Har inte sen skolstart kunna läsa en enda vanlig bok utan att få dåligt samvete gentemot kurslitterturen så i sommar ska det läsas! Och sist men inte minst ska jag shoppa upp resten av lönen så att jag är lika ruinerad som en rådis bara för att det är så KEEWWL att inte ha ett öre på kontot! YAY!!
Nedräkningen har börjat och det är 3 ynka dagar kvar på vårterminen 2012. Så jevla gött assååå! Sommarn närmar sig inte med stormsteg för den är redan här. Tecken som talar för det är dels den extrema värmeböljan förra veckan med temperaturer närmre 30 degrees..! Det andra som talar för sommarens intrång är att Mio byter kläder. Hemmet pryds av hårbollar som inte håller sig i hörnen utan flyger omkring lite överallt. Dammsuger gör man varje dag och borstar hunden. Frågan är då var man gör av den dagliga, maffiga pälsskörden? I brännbart? Eller i komposten?
Ja, konfidensintervall var det på tapeten i förmiddags. Loggade in på jourdialogen och fick det bekräftat för oss att det var överflödigt att räkna på, GÖTT! Anna och Emma var också på dialogen, saknar dom små äggen. Och Bettan såklart! Jag dööööör nästan varje dag för Bettan skull :) :)
Skypade med Jonna efter ungefär tusen år, en mycket trevlig lite stund som avbröts av en Arriba-man hängandes på ringklockan. Och det var goda nyheter som hängde på dörrn. Muntliga i alla fall. Ryktet längs med innergården är ju inte så uppmuntrande så att säga men trampa runt och oroa sig för något man inte vet är ju lika meningsfullt som att fiska i en vattenpöl. Spring inte nerför en brant trappa om du inte vill stå på öronen så att säga..!
På torsdag ska preliminärt slutmanus in på B-uppsatsen och små gospelkörer sjunger frälsande toner på mina axlar. Ljuset i tunneln, sommaren! Kvällar och helger utan en konstant nagel i ögat, även kallad hjärtklappning, ångest, panik och allt sånt där.. Men lugn i storm, man ska inte ropa hej.......
Hemkommen från worket dåra.. Intressanta kunder i driven idag. Först rullade idol-Olle fram med kepsen nerdrgaen och påminde lite om en skygg rabbis mitt i strålkastarljuset. Förutom att det inte fanns något strålkastarljus för serveringen var lika öde som Tjernobyl och jag bryr mig väl inte om honom, han är ju inte Bono precis! Sen kom Fien och Jenny, ganska mycket ballare än Idol-Olle om jag får säga det själv..
Räknade samtalen i min samtalslista och jag ringde idag 49 stycken samtal till rekryterare och chefer runt om i Svea Rikes Land, fick 10 napp. 10 respondenter var vad jag behövde men inte kunde jag väl tro att det skulle kräva 49 samtal att uppnå heller!
3-0 till Sverige och bröderna Söderström gapar i soffan. Jag tror jag kollar gårdagens BB på webben istället ja.
Hahahahahaaaah! Man behöver inte vara ointelligent för att vara dum:
"I institutionens korridorer hördes de plågsamma skriken från hans kollega som försökte motbevisa Newtons lag om gravitationen. Han gjorde det genom att oupphörligen släppa ett strykjärn på sin fot".
Jag gick och la mig igår. La undan böckerna för natten och studsade upp vid halv 7 imorse för att återgå till dom. Hann inte med så mycket innan jag märkte att nätverket inte fungerade som det skulle, fick lite panik samtidigt som jag nästan önskade att det inte skulle lösa sig så jag kunde slippa. Med lite innovativt tänkande fick jag dock ner tentan... på joels jobbdata som inte har word inlagt. Trodde att jag kunde få in det på ett usb på nåt vänster men lyckades ICKE och i all stress fick jag helt enkelt skriva av tentan till ett dokument på min dator. Så minus 40 minuter för min del. På grund av den tidsförlusten stressade jag igenom uppgifterna (i onödan visade det sig vid 1-tiden) och det är min stora fallgrop i tentaskriviningar. Jag är sämst på att gå tillbaka och komplettera, slutar alltid bara med att jag skrollar lite och skickar in det i ren uppgivenhet.
Så nä, antingen gick det, eller så gick det inte alls. Kommer ändå att bläddra i litteraturen hela maj för uppsatsens skull så blir det omtenta så jag får jag helt enkelt ta den smällen..
Imorgon är det metodtenta, sorgligt nog. Om jag klarar den borde jag köpa en trisslott för jag har inte gett mig själv särskilt stadiga förutsättningar. Velar fram och tillbaka om jag ska natt-plugga för första gången i mitt liv. Det är inte min grej, att sitta uppe en hel natt och färdigställa eller förbereda. Det finns faktiskt även vetenskap om att hjärnan kvällen innan ett test bara ska avslappnas. Man ska kolla en hjärndöd rulle som inte kräver någon koncentration eller tankeverksamhet. Problemet är att hälften av kunskapen som då ska sjunka in inte än har matats in i mitt hjärnkontor. Så mata, mata kunskap hela natten kontra sova och hoppas på rätt frågor imorgon och om inte det scenariot infinner sig, omfamna en omtentamen..
